att känna sig fri

Jag brukar inte köpa så dyra skor till barnen, de växer ju ur dem så fort. Och det jag tror på är att ge barnen skor med så lite dämpning och stöd som möjligt så att de bygger upp fotens muskler och leder och får starka och friska fötter. Till det funkar vilka converseliknande tygskor som helst.

Men så hände nåt. Äldstingen började för första gången prata om att han ville ha något speciellt, av ett speciellt märke. Han har inte tidigare brytt sig om vad han tog på sig, bara det kändes mjukt och skönt. Han går helst i sweat pants, och jag får tjata på honom för att han ska sätta på sig jeans. Jag visste att det skulle komma nån gång, men jag har hela tiden tänkt att det skulle handla om jeans, som det gjorde när jag gick i högstadiet och gymnasiet. Sneakers har nog alltid varit en stor grej, men jag gick så gott som alltid i mina docs så jag la inte mycket pengar på skor. Då.

Nu köper jag skor hela tiden känns det som. Speciellt till löpningen. Först ett par asics, men de var lite små så de har jag gett bort. Sen köpte jag ett par nike, de är inte för små, men jag tappar hela tiden tånaglar när jag springer med dem. Jag tänkte då att jag ska börja springa med barfotaskor. Så jag köpte ett par vff. Alla som springer med sådana vet att det inte bara är att byta och sticka ut och springa sin vanliga runda. Man måste ta det sååå försiktigt. Försiktighet är inte riktigt min grej, och har jag bytt om och hela baletten vill jag gärna springa i en timme. Minst. Så övergången till barfotaskorna är inte klar. Jag upptäckte också en kall dag att jag frös om anklarna. Då tänkte jag att jag behöver ett par barfotaskor som jag kan ha strumpor i. Och visst, jag skulle kunna kränga på mig tåstrumpor och försöka få i fötterna i mina vff, men det är svårt nog som det är. Så det blev ett par merrell med vibramsula. Men inte heller nu springer jag enbart i barfotaskor, trots att jag har två par och bara ett par traditionella löparskor, som jag tappar tånaglar av.

Av bland annat den anledningen gick jag med på att köpa ett par nike free till äldstingen. Vi har ju nu samma storlek, så jag kan låna dem och sen ärva dem.

Känner man sig friare av att springa i nike free? Inte jag. Jag känner mig friare i mina barfotaskor.

De första fyra kilometrarna var faktiskt riktigt obehagliga. Jag var nödig. Detta har aldrig tidigare hänt mig på en löprunda. Jag har tänkt på det och undrat; vad gör man? Det fanns inte så mycket annat att göra än att nummer tvåa i skogen. Och det, om något, fick mig att känna mig fri.

Fast det som var bra var att jag sprang mina dryga 10 km utan få några ömma tånaglar. Jag fick inte ont någon annanstans heller.

Nu har jag lärt mig att det inte går att springa när man är nödig. Inte en längre tid iallafall. Hur gör då marathonlöpare? Thriathlonutövare? Andra som springer lopp? Jag har tänkt på de gånger jag har sprungit stora lopp, som tex broloppet 2002. Jag minns inga bajamajor på bron. Vid starten fanns det, och i målet. Men inte längs vägen. Detta förblir en gåta för mig…….

Ser löparna till att de har en mage som fungerar perfekt så att de i detalj kan planera sina toabesök? Eller låter de det komma, som han på Göteborgsvarvet 2008?

ett meddelande

 

 

Lappen på minstingens dörr. Den har suttit där i minst ett halvår! Det var syrran som såg vad där stod. Jag trodde att det stod något helt annat. Minstingen är sex år.

 

Budskapet är tydligt.

klemkeckaemma; om varför det heter stjärttorsdag

Yngstingen kom precis upp och la sig hos mig för gos och pratstund.

Y -Är vi lediga nästa vecka?

E -Vi är lediga på måndag, då är det annandag påsk.

Y -Då kan vi se mästarnas mästare på söndag, för då behöver vi inte gå upp tidigt på måndag.

E -Ja, det kan vi göra.

Y -Är det annan dag på måndag, vad är det idag?

E -På torsdag var det skärtorsdag, igår var det långfredag, idag är det påskafton, imorgon är det påskdagen och på måndag är det annandag påsk.

Y -Varför heter det stjärttorsdag?

Jag visste inte varför det heter skärtorsdag, men nu vet jag. Det står på wikipedia att:

Skär är det fornnordiska ordet för ren, vacker eller klar. Det finns också med i skärseld. I romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag.

Nu ska jag bryta fastan. Glad Påsk!

ramaskri

I förra veckan kom yngstingen hem från förskolan med en begäran om att läsa bilbeln. Ja, visst, tänkte jag, då får vi in allmänbildning och saga på samma gång. Då tänkte jag mest allmänbildning för hans skull, inte min egen.

klemkeckaemma goes bananas… igen; idag fredag; TOKDAG

Så här står det i äldsta sonens veckobrev från skolan:

På fredag är det TOKDAG!!!! Då är det som vanligt ok att ha med sig godis och dricka (tänk på att allt med nötter eller spår av nötter dock är förbjudet). Vill man får man vara utklädd. Ja det är en dag i tokighetens tecken 😉

Min man och jag har länge tyckt att detta är helt bananas. Varför ska man ta med sig godis och läsk till skolan? Får inte ungarna tillräckligt av det hemma? Varför ska man göra det ännu jobbigare för barn med exempelvis koncentrationssvårigheter genom att låta dem proppa i sig socker i skolan? I den mängd som föräldrarna tycker är lämplig. Det blir ju ännu jobbigare för alla, eftersom ljudnivån kommer bli värre än vanligt. Min son sa själv att; “det kommer att bli så himla stimmigt imorgon”.

Detta skapar en konflikt hemma hos oss. Vi vill att våra barn äter så lite socker som möjligt. Men det är såååå sjukt svårt att vägra barnen att ta med sig godis när “alla andra” gör det. Det är ju heller inte aktuellt att erbjuda nötter en sån här dag.

Kan man inte ha en tokdag utan att ta med sig socker till skolan? Det är 2014, alla vet vi väl att socker inte är bra?

Nu har jag iallafall skickat  in mina synpunkter till skolan. Jag borde gjort det för flera år sedan.

bottnar månen i jordens djupaste hav?

-Mamma, bottnar solen i jordens djupaste hav?

-Mamma, hur stor är solen? Hur varm är solen? Varför finns solen? Fanns solen när dinosaurierna fanns? Varför finns det inte dinosaurier nu? Vad händer om solen slocknar?

Detta är den typen av frågor som sexåringen ställer. Och jag tycker att det är så jobbigt. Inte alls för att jag inte alltid kan svara på hans frågor, utan för att jag börjar tänka på hur oändligt stort universum är, och undrar var det slutar, och vad som finns bakom slutet på universum. Och på livet. Och dödligheten.

Jag tänker också på några fiktiva ord som Rust yttrade i serien True Detective:

I consider myself a realist, but in philosophical terms I am what´s called a pessimist. I think human consciousness is a tragic misstep in evolution, we became too self aware, nature created an aspect of nature separate from itself. We are creatures that should not exist by natural law. We are things that labour under the illusion of having a self. Accretion of sensory experience and feeling, programmed with total assurance that we are each somebody, when in fact everybody is nobody.

Hur deppigt är inte det? Och säkert sant. Om man vill.

Skål och Happy friday!

klemkeckaemma goes bananas

Jag blir helt galen. Vad är det egentligen för människor som utbildar sig till lärare idag? Uppenbarligen försöker de lära barnen sådant de själva inte kan.

Nu är det min egen sons skolsituation som väcker känslor. Han har läxa i svenska varje vecka och vi tittade på feedbacken från förra läxan. Jag vet att det står vecka 6, men det har ju varit sportlov, så de hade ingen läxa i vecka 7.

Så här såg uppgiften ut (efter att jag kladdat på den), märk att jag har markerat låter, vilket liksom hintar till att detta är en uppgift som går ut på att lyssna sig till svaret:

Så här såg svaret och lärarens kommentar ut:

Jag blir upprörd över att min sons lärare i svenska inte vet att ck är dubbelteckning. Att konsonanter och vokaler framför allt är ljud. Det blir ju ännu värre när pedagogen skriver att man ska lyssna hur det låter.

Sen kommer vi till engelskan. Nedanstående bild är från engelskaläxan som min son hade i höstas. Jag skrev då epost till läraren och frågade om detta, men jag fick aldrig något svar tillbaka. Min son och hans klasskamrater fick heller aldrig någon rättelse. Nu har den läraren slutat.

Kan vem som helst bli lärare idag? Svaret syns i tabellen nedan som kommer från UHR:s statistik med antagningspoäng. Detta är från Högskolan i Kristiastad hösten 2008. Rimligtvis blev de som är ganska nyutexaminerade nu antagna ungefär då. Svaret är JA, i betyg skulle man 10,56 för att komma in och gjorde man högskoleprovet, så klarade man sig om man lämnade in och gick hem efter första blocket för det räckte med 0,1. Kolumnen längst till höger visar hur många reserver det fanns i varje urvalsgrupp. Med andra ord; alla som sökte kom in.

Termin	Program/kurs	Utbildningens namn	Anm.kod	Univ/högskola	Urvalsgrupp	Antagningspoäng	Antagna	Reserver
HT2008	Program	Lärarutbildning – yngre barn – Barnets lärande – lärarens roll	HKR-13921	Högskolan Kristianstad	BF	–	0	0
HT2008	Program	Lärarutbildning – yngre barn – Barnets lärande – lärarens roll	HKR-13921	Högskolan Kristianstad	BG	10.56	45	0
HT2008	Program	Lärarutbildning – yngre barn – Barnets lärande – lärarens roll	HKR-13921	Högskolan Kristianstad	HP	0.10	16	0
HT2008	Program	Lärarutbildning – yngre barn – Barnets lärande – lärarens roll	HKR-13921	Högskolan Kristianstad	SA	–	0	1
HT2008	Program	Lärarutbildning – yngre barn – Barnets lärande – lärarens roll	HKR-13921	Högskolan Kristianstad	ÖS	–	0	1

http://statistik.uhr.se

Jag vet inte om Högskolan i Krianstad är representativ för lärarutbildningar, jag försökte söka på andra högskolor och universitet, men jag fick inte så många träffar. Sökord jag använde var lärare, pedagog och grundlärare.

Kanske blev vi bortskämda med vår sons förra lärare. Hans svensklärare drev ett framgånsrikt projekt som gick ut på att barnen skulle lära sig läsa genom att skriva (Trageton http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s10 ). Men så blev hon rektor på en annan skola i kommunen.

Hans mattelärare var minst lika fantastisk, hon lärde barnen matematik på ett lekfullt och innovativt sätt, och min son älskade matematikundervisningen. Men hon blev rekryterad till Malmö högskola för att undervisa i matematikdedaktik.

Trenden verkar vara att de lärare som är riktigt bra blir rektorer eller går vidare på annat sätt!

“De blir bara slagna om de gör fel för andra gången”

 

Jag blir så arg, ledsen och trött. Vad är det med folk? Det finns väl andra sätt att disciplinera sina barn? Hela tiden får vi bevis på att våra barn inte gör som vi säger, utan gör som vi gör. Blev de de här föräldrarna slagna som barn? Kan man ens diskutera om det inte är deras fel att de slår sina barn? 

“I förra veckan åtalades föräldrarna, som riskerar fängelsestraff. Enligt åklagaren ska de ha använt bälten, mattpiskor och träpinnar” skriver Aftonbladet.

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18386435.ab