I torsdags blev det säsongens första löptur som inte är i anslutning till helgen. En mittiveckanrunda. Jag hade äldsta sonen med mig, han är tio år och cykelburen. Tanken är att jag ska få lite draghjälp och att han ska få lite mindre tid vid datorn. Det har tagit några rundor för att få honom att förstå att det är lättare för mig om han ligger lite före mig och drar, då blir jag motiverad att springa lite fortare. Jag har tidigare bett honom om lite pepp. Han har inte gjort det spontant, och det var inte särskilt spontant idag heller. Jag förstod ganska snabbt att pappan sagt till sonen att; “heja nu på mamma ordentligt, så ska du få lite pengar”. Det där om pengar är nog inte sant, men make till pepp har jag inte varit med om tidigare.
Det var tyvärr inget peppande pepp. Men det var var ihållande. Ungefär som som ett ihållande regn som kan hålla på i 12 timmar nonstop. “Kom igen mamma, kom igen”, oavbrutet i 25 minuter, nästan iallafall, i ett oförändrat röstläge. Jag bad honom en gång att variera sig lite, men det glömde han ganska snabbt. Älskade 10-åring. När han avvek till affären var det bara så skönt att höja volymen för Nick Kamen. Jag ser på mina splits att jag ökade pacen med 40 sekunder/km då. När vi var hemma sen fick sonen ytterligare instruktioner av fadern att han nästa gång ska skrika på mig var nittionde sekund: “öka”. Vi får se hur det går. Fortsättning följer.
I lördags gick det marginellt bättre. Men det blåste, inte så jättemycket, men det var mycket för mig. Precis vid två kilometer gjorde jag en sväng på 120 grader, och jag fick rak motvind i ca 1,5 kilometer. Det syns tydligt på min splits, och jag tyckte inte att jag hämtade mig riktigt efter den där motvinden.
Siffrorna (jämför):
Date DoC Distance Duration Pace/km Time at 5km
140410 20 6,15 36:46 5:59 29:47
140412 22 5,51 32:50 5:58 29:33
Bildenerna:

140410

140412
Like this:
Like Loading...